Historik

Vår historia

Från arbetarkamp till Folkets Hus

Sveriges första Folkets Hus byggdes i Malmö 1893 – och bara några år senare följde Lomma efter. Den stora lockouten 1889, Sveriges första, väckte stark aktivitet inom fackliga och politiska organisationer och behovet av mötesplatser ökade. År 1896 bildades därför Lomma Folketshusförening.

Det fanns motstånd mot arbetarnas kamp och det dröjde innan föreningen kunde köpa mark. Till slut förvärvades en tomt på 6 440 kvadratmeter mellan Strandvägen och vattnet, där strandlinjen då låg betydligt närmare än idag. Föreningen samlade 253 andelsägare med totalt 299 andelar.

Huset tar form

Byggnaden, ritad av muraren N. Svensson i Lomma, stod färdig 1898 och kostade 13 200 kronor. Här fanns en stor sal på 143 kvm och en mindre på 18 kvm. Den stora salen, uppvärmd av en spis, användes för möten, fester och senare även som biograf.

Under första världskriget fick lokalerna även sociala funktioner, som utspisning av fattiga och äldre samt distribution av ransoneringskort. I söder låg kök och serveringslokaler med egen ingång från parken, och ovanför fanns en vaktmästarbostad.

Ombyggnader och nya verksamheter

När föreningslivet växte och biografverksamheten blev allt mer populär byggdes huset om. 1920 stod en ny norra del klar, med scen och loger. Den västra logen blev herrloge men användes också för möten och en tid som omklädningsrum för brottare som tränade i stora salen. Här fanns även bastu och dusch i källaren. Den östra logen var damloge men rymde också föreningsmöten, bland annat Sparkasseföreningen. På övre våningen tillkom en samlingssal, ett läsrum och ett bibliotek.

Nästa stora förändring skedde 1931, då en terrass byggdes ut mot sundet. Den användes både som åskådarplats och för sammankomster, men murades igen 1940 och blev bibliotek fram till 1954. Därefter delades ytan och användes som styrelserum och facklig expedition. Samtidigt utvecklades biografen med sluttande golv och fasta bänkrader i både sal och läktare.

I kommunens ägo

Med tiden blev det allt svårare för föreningen att bära kostnaderna för underhållet i konkurrens med nya möteslokaler. 1970 såldes huset till kommunen och 1977 gick den ursprungliga föreningen i likvidation.

En ny förening väcks till liv

28 år senare, 2005, återuppväcktes Lomma Folketshusförening. Sedan dess har Folkets Hus och Dansrotundan åter fyllts med liv – musik, dans, teater, stand up, loppisar, veteranbilsträffar och stora publika arrangemang i parken.

(Uppgifterna kommer huvudsakligen från boken ”Lomma Folkets hus – hem och kulturhärd för arbetarrörelsen”, utgiven av Kulturnämnden i Lomma kommun 1990.)

Dansrotundan – från dans till kultur

Föregångaren till dagens Dansrotunda var en enkel utedansbana som ofta skadades av höstens stormar och vinterns översvämningar. Den ersattes därför av en åttkantig dansbana, som senare fick serveringsterrasser på sidorna.

Från början bars taket upp av en kraftig mittpelare, men den togs bort för att golvet skulle kunna användas även till brottarklubben Envigs tävlingar. Det sägs att taket då sjönk sex centimeter – men höll ändå.

Idag är Dansrotundan en mångsidig mötesplats. Här arrangeras teater- och musikföreställningar, auktioner, loppisar, hantverksmässor och många av kommunens större föreningsarrangemang.

Parken kring Folkets Hus

När Folkets Hus stod färdigt 1898 planterades stora mängder träd och buskar runt huset. Parken låg då alldeles intill Öresund och drabbades ofta av översvämningar, vilket tvingade andelsägarna att bygga skyddsvallar för att rädda växtligheten.

År 1910 uppfördes en musikpaviljong i parken, och 1914 byggdes ett litet uthus i det nordvästra hörnet. Här höll vaktmästaren både gris och höns. Byggnaden är idag en av endast fyra bevarade i Lomma med fasader av kalksandsten från Lomma kalksandstensfabrik. Under årens lopp har huset även fungerat som toalettbyggnad – och till och med som arrestlokal för berusade personer och slagskämpar.

På 1930-talet restaurerades parken, och på sommaren kunde besökare njuta av en uteservering bland rosenrabatter och gräsmattor. Här hölls även många utomhusfester och basarer.

Idag vill Lomma Folketshusförening se en varsam upprustning av området – ett kulturarv där två av kommunens äldsta kulturhus fortfarande står sida vid sida.