Historik

Vår historia

Sveriges första Folkets hus byggdes i Malmö 1893, men Lomma följde snart efter. Den uppmärksammade lockouten 1889, Sveriges första, ledde till stark aktivitet inom fackliga och politiska organisationer. Behovet av mötesplatser ökade och 1896 bildades en Folketshusförening.

Det fanns på sina håll ett motstånd mot arbetarnas kamp och det dröjde innan man lyckades köpa mark för det nya huset. Till slut lyckades man köpa en tomt på 6440 kvadratmeter mellan Strandvägen och vattnet. Strandlinjen låg då mycket närmare Strandvägen än i dag. Föreningen bestod av 253 andelsägare med 299 andelar.

Möten, fester, bio

Huset, som kom att kosta 13 200 kronor, ritades av muraren N Svensson i Lomma och stod färdigt 1898. Där fanns bland annat Sal 1 på 143 kvadratmeter och Sal 2 på 18 kvadratmeter. Den stora salen värmdes upp av en stor spis och användes för möten och fester och senare även som bio.

Under första världskriget användes lokalen även för utspisning av fattiga och äldre samt för distribution av ransoneringskort. I söder fanns kök och serveringslokaler som hade egen ingång från parken. En trappa upp ovanför serveringslokalerna fanns en vaktmästarbostad.

Föreningslivet utvecklades i Lomma och efterfrågan på lokaler ökade samtidigt som bioverksamheten blev alltmer populär. Styrelsen för Folkets hus tog beslut om en ombyggnad och 1920 var den nya norra delen färdigbyggd. Med den fick man en scen med loger.

Loger och brottning

Den västra logen var herrloge, men användes även för möten och under en period även som omklädningslokal för brottarna som utnyttjade stora salen för träning. Brottarna hade även tillgång till ett utrymme med bastu och dusch i källaren. Den östra logen var damloge, men användes även den för olika sammankomster och på söndagarna höll Sparkasseföreningen till här. På övre våningen fanns en samlingssal, ett läsrum och ett bibliotek.

Nästa stora förändring av byggnaden skedde 1931 då man byggde en så kallad terrass i väster ut mot sundet. Den hade valv in mot den stora salen och kunde också användas som åskådarplats vid större arrangemang. 1940 murades dessa valv igen och terrassen användes som bibliotek fram till 1954. Den delades därefter upp i två delar och användes som Folketshusföreningens styrelserum respektive expedition för en fackförening. Stora salen användes främst som biograf och fick sluttande golv och fasta bänkrader både i salen och på läktaren.

I kommunens ägo

Det blev allt svårare för Folketshusföreningen att förvalta huset i konkurrens med nytillkommande möteslokaler samtidigt som huset krävde kostsamt underhåll. 1970 såldes huset till kommunen och 1977 gick föreningen i likvidation.

28 år senare, 2005, startades en ny Folketshusförening som sedan dess fyllt Folkets hus och Dansrotundan med musik, dans, teater för både barn och vuxna, stand up comedy, loppisar och som även ordnat aktiviteter som veteranbilsträffar i parken utanför.
(Uppgifterna kommer till största delen från Lomma Folkets hus – hem och kulturhärd för arbetarrörelsen, utgiven av Kulturnämnden i Lomma kommun 1990).

Föregångaren till dagens Dansrotunda var en utedansbana som ofta for illa under höstens och vinterns stormar och översvämningar. Den ersattes av en åttkantig dansbana som senare utvidgades med serveringsterrasser på sidorna. Ursprungligen hölls taket uppe av en kraftig mittpelare, men den avlägsnades för att golvet inte bara skulle kunna användas för dans utan även för brottarklubben Envigs tävlingar.

Det sägs att taket då sjönk 6 cm men höll ändå. Dansrotundan används numera även för teater- och musikföreställningar, auktioner, loppisar och hantverksmässor och utnyttjas dessutom för många större föreningsarrangemang.

När Folkets hus var nybyggt, planterades stora mängder träd och buskar på tomten. Parken låg alldeles intill Öresund och drabbades ständigt av översvämningar och andelsägarna fick lägga mycket arbete på att bygga skyddsvallar för att rädda växtligheten. 1910 uppfördes en musikpaviljong i parken. 1914 byggdes ett litet hus i parkens nordvästra hörn, där vaktmästaren fick ha gris och höns. Detta uthus är en av endast fyra bevarade byggnader i Lomma med fasader i kalksandsten från Lomma kalksandstensfabrik. Det användes en tid som toalettbyggnad och har även varit arrestlokal för berusade personer och slagskämpar.

På 1930-talet restaurerades parken och på sommaren kunde man också besöka en uteservering bland rosenrabatterna och gräsmattorna. Här anordnades även många utomhusfester och basarer. Lomma Folketshusförening vill gärna se en upprustning av området kring två av kommunens äldsta kulturhus.